Lär dig tygla dina känslor på börsen

Känslor styr vårt agerande mer än vad vi tror – inte minst på börsen. Faktum är att börshandeln har mycket gemensamt med gruppdynamik, skriver VA Finans krönikör Lars-Erik Boström.

 Varför styrs inte priser på aktier och värdepapper av samma principer som för bilar och livsmedel? Pristeori för ekonomiska varor säger att efterfrågan ökar när priset sjunker och minskar när priset stiger. Detta rationella samband är inte lika självklart på finansiella marknader. Stigande börskurser skapar istället en attraktionskraft som gör investerare beredda att betala högre priser. Den omvända dynamiken gäller vid fallande priser. Historien kryllar av exempel där positiv prisutveckling lockar till sig investerare, som ibland slutar i en sprucken finansbubbla.

När en investerare beslutat sig för att köpa eller sälja en aktie, är beslutet i regel baserat på en optimistisk eller pessimistisk prognos om framtiden. Investeringens prisutveckling ger sedan en finansiell och en psykologisk återkoppling. Den finansiella återkopplingen är avkastningen och den psykologiska återkopplingen är investerarens reaktion på prisets förändring. Investerare har antingen ett faktiskt innehav (lång) eller en negativ (kort) position i tillgången. De utan innehav är potentiella investerare som tycker att värdepapperet är ointressant eller avvaktar ett lägre pris. Priset avspeglar den intressekonflikt som finns mellan köpare och säljare. Säljarna vill sälja så dyrt som möjligt, medan köparna vill betala lägsta möjliga pris. Det är alltid lika många köpare som säljare, men prisnivån fångar marknadens psykologiska status. I balansen mellan köpare och säljare finns presumtiva investerare som hela tiden kan börja agera som prispåverkare. Dessa ska läggas till i tolkningen av grafen:

Dynamiken mellan investerarna påminner om normerna hos en grupp, där gruppdeltagarna finns på en gemensam marknadsplats. Förändringarna i priset bestämmer vad som är rätt analys och prisets nivå återspeglar vid varje tidpunkt investerargruppens gemensamma syn. Detta innebär inte att alla investerare har samma förväntan på prisets utveckling, men priset avspeglar den rådande energin mellan köpare och säljare.

Är optimismen hög på aktiemarknaden förväntar sig ett stort antal investerare att utvecklingen ska bli positiv. Den finansiella tillgången har en hög psykologisk och finansiell attraktionskraft. En stigande börs bekräftar och återkopplar en stigande spiral av förväntan. Det skapas en positiv feedback mellan investerarens förväntan och pris. En del beteendeekonomer menar att just denna feedback är en förklaring till de till synes slumpmässiga börsrörelserna. Investerarens reaktion i form av irritation, besvikelse, glädje eller eufori på prisets förändring är i sig en psykologisk reaktion. För en investerare som köpt aktier bekräftar en stigande börs analysen och optimismen. Men om börsen faller skapas istället en finansiell och psykologisk stress:

För en investerare som är pessimistisk gäller följande:

För ett värdepapper eller en värdepappersportfölj kommer investerare att ha olika inköpskurser och olika finansiella resultat. Efter en lång positiv börstrend dominerar reavinster och efter en längre tids nedgång dominerar reaförluster. Beroende på hur de olika inköpsnivåerna fördelar sig, finns här en beslutsaspekt som inte enbart baseras på ekonomisk information. Reavinster och reaförluster kommer därmed ha en psykologisk inverkan på investerarnas beslut:

De psykologiska aspekterna kan ge märkliga rörelser vid t.ex. ekonomisk statistik och bolagsrapporter. En bra bolagsrapport kan ibland ”bestraffas” med en fallande börskurs. Då kan en delförklaring hittas i det som beskrivs i ovanstående grafer. Investerare har varierande finansiellt resultat och de hanterar den psykologiska pressen vid rapporten olika. Även placeringshorisonten påverkar hur investeraren reagerar på prisrörelser. En långsiktig investerare (stiftelse, institution) reagerar långsammare både psykologiskt och finansiellt på prisförändringar. Sannolikt fokuserar man mer på kvartals- eller årsförändringar. En kortsiktig investerare (trader) reagerar snabbt och det handlar istället om sekunder, minuter eller timmar.

Några observationer:

• På en finansiell marknad kommer gruppen att definieras av alla som är investerade eller planerar att investera i en tillgång. Priset har den viktiga rollen som ”gruppledare”. Gruppens energi/dynamik kan mätas i pris- och volymförändringar. Priset fungerar därmed som budbärare av vad marknaden tycker och vad som är rätt agerande.

• Att hantera den psykologiska och finansiella återkopplingen på prisets förändring, är den självklara men stora svårigheten för varje investerare. Det kommer att påverkas av hur du är som person, din finansiella situation och din placeringshorisont.

• Repetera gärna mina tidigare krönikor, men några klassiska psykologiska misstag är svårigheter att hantera förluster och att ta hem vinster för tidigt.  Vid osäkerhet riskerar vi också att göra som andra gör och flockbeteendet ökar.

• Efter längre perioder av positiv utveckling dominerar reavinster i värdepappersportföljer. Det ger investeraren en finansiell och psykologisk trygghet som riskerar fördröja reaktionen på negativa signaler. Efter perioder av börsnedgångar kan ett negativt finansiellt resultat påverka möjligheten att göra vettiga portföljförändringar. Här är det istället en finansiell och psykologisk otrygghet som riskerar att göra dig handlingsförlamad.

• Det är ett måste att kunna hantera de psykologiska aspekterna av investeringar. Finansiellt resultat och psykologi går nästan alltid hand i hand.

• Genom att komplettera med prisbaserade analysmetoder (teknisk analys) utnyttjar du prisets viktiga signalvärde. Kom ihåg att det är alltid viktigare vad marknader gör än vad den säger, d.v.s. prisförändringar är viktigare än prognoser.

OM SKRIBENTEN:

Lars-Erik Boström är idag Senior Advisor på The Council (www.thecouncil.se), som är en oberoende rådgivare inom strategi, risk och governance. Han driver även det egna bolaget Börspsykologen AB. I mars 2015 publicerades hans bok ”Börsens psykologi – så blir du av med dina hjärnspöken och gör bättre aktieaffärer” på Sterners förlag. Lars-Erik har över 20 års erfarenhet från Handelsbanken inom bl.a. finansiell rådgivning, tillgångsallokering och analys. Han är Ekonomie magister och auktoriserad finansanalytiker (AFA). Kontaktas via LinkedIn eller The Council.

LÄS FLER KRÖNIKOR:

1. ”Så blir du kvitt dina hjärnspöken som gör att du förlorar pengar”

2. ”Bli en bättre investerare – lär dig bemästra den psykologiska faktorn”

3. ”Så här känner du igen en bubbla på börsen”

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare – Här handlar du aktier billigast

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Varför sparar vi?

Artikel från Aktiespararna:

Sparande är en självklarhet för många individer idag. Frågan om varför vi överhuvudtaget ens sparar blir därför närmast märklig.

Att överskott i vardagen ska sparas – eller ännu bättre investeras – är något som nästan kan liknas vid en ryggradsreflex, något som vi aktiesparare tar för givet.

Sedan barnsben har de flesta av oss hört berättelsen om systrarna ”spara” och ”slösa” och vilket livsöde som i slutändan gick systrarna till mötes.

Lärdomen från berättelsen var att syster ”slösa” fick omedelbar gratifikation, men fick samtidigt erfara en ekonomisk baksmälla efter hand. Den mer återhållsamma systern ”spara” avstod den direkta belöningen, men fick å andra sidan ett mer behaglig liv på sikt.

I verkligheten kan vi alla se exempel på systrarna. Med största sannolikhet har vi vänner eller bekanta som hamnar i den ena eller i den andra kategorin.

En del väljer att leva det goda livet med återkommande restaurangbesök och/eller lyxig konsumtion, medan andra väljer att vara mer återhållsam med utgifterna (något som inte betyder ett totalt köpstopp eller ett liv som en asket).

Men vad är sparande egentligen?

I all sin enkelhet är sparande en form av uppskjuten konsumtion. Tanken är att vi lägger undan en slant i dag och att vi förhoppningsvis kan spendera slanten med en liknande köpkraft (andelen produkter och tjänster) i framtiden.

Om vi investerar klokt, till exempel genom noggranna aktie- och fondval, kan vi till och med öka vår reala köpkraft och på så vis ha möjlighet att köpa mer i framtiden. Det nominella beloppet är som bekant oväsentligt – det vi bryr oss om är det reala beloppet.

Låt oss som alltid ta ett exempel.

Om du sparar 100 kr på ett bankkonto som ger 1 procent i ränta idag (något som är svårt att finna i Sverige för närvarande), då har du 101 kr om ett år. Om den allmänna prisnivån stiger med – säg 2 procent – under samma period så har du netto förlorat i köpkraft.

Trots att du har ”mer” (i nominella tal) på ditt bankkonto kan du alltså köpa ”mindre” (i reala tal, det vill säga färre produkter/tjänster, det som faktiskt betyder något).

Förvånansvärt få förstår detta enkla sammanhang.

Inflation är med andra ord en bitter fiende för alla sparare. Om du misslyckas med att generera en avkastning som överstiger inflationstakten – oavsett om det är genom konto-, aktie- eller fondsparande – så förlorar du köpkraft.

Inflationsrisker finns alltid i bakgrund med dagens monetära system. Eftersom alla pengar lånas in existens behöver vi dessutom alltid ha en hög tillväxt för att kunna tillgodose alla räntebetalningar som ska in varje månad. Annars blir det snabbt en finanskris (men den diskussionen tar vi en annan gång).

Vår centralbank, Riksbanken, vill aktivt urholka köpkraften på våra pengar med 2 procent (eller mer) årligen och allra helst försvaga den svenska kronan genom den så kallade valutakanalen.

Riksbanken använder sig av konsumentprisindexet (KPI) för att mäta den allmänna ökningen i prisnivån. De flesta av oss vet redan att KPI (eller KPI-F) inte mäter den verkliga inflationstakten i samhället.

Det många inte riktigt förstår är vad inflation egentligen är. Inflation inte är stigande priser, utan stigande priser enbart ett symptom på inflation.

Inflation är ett fallande penningvärde och inget annat.

Penningmängdens storlek (kvantitet) och penningmängdens omsättningshastighet är det som på längre sikt avgör prisnivån/penningvärdet. Denna definition är även intuitiv.

Låt oss därför ta ett mycket förenklat och orealistiskt exempel.

Landet XYZ har en mycket enkel äppelbaserad ekonomi. Det finns 100 kr i cirkulation och 100 äpplen. Priset per äpple blir alltså 1 kr.

Efter ett antal doktorsavhandlingar, debatter och överläggningar har landets framstående centralbankirer kommit fram att det behövs ännu mer pengar i cirkulation.

Landets centralbank, vid namn RISKBANKEN, fördubblar penningmängden till 200 kr för att ”stimulera tillväxt och välstånd”. Fantastiskt. Blir invånarna i landet ”dubbelt” så rika nu?

Nja inte riktigt.

Det som händer är – om vi antar att omsättningshastigheten i penningmängden förblir konstant – att priset per äpple stiger till 2 kr. En fördubbling av prisnivån.

Sparare som hade 1 kr i sparade medel och som kunde köpa ett äpple innan, har helt plötsligt enbart råd med ett halvt äpple (om halva äpplen är till salu).

Köpkraften har med andra ord halverats.

Att följa penningmängden storlek är därför av yttersta vikt för alla sparare.

Om vi återvänder till verkligheten så kan vi titta på hur den breda penningmängden (M3) utvecklats i Sverige sedan januari 1995.

Se nedan.

Penningmängd M3 i Sverige 1995-2017

Den svenska penningmängden växer – precis som penningmängden ute i världen – exponentiellt. Precis som diagrammet visar har den svenska penningmängden vuxit med 6,8 procent årligen mellan åren 1995 och början på 2017 (slutet på 2016).

En tillväxttakt på runt 7 procent årligen innebär – om vi använder ”72-regeln” – att den svenska penningmängden fördubblas vart 10:e år. Och ”vilken inflation” säger Ingves.

Det gamla talesättet ”den som spar han har” bör kanske moderniseras till;

Den som spar han har… tills Ingves, banken eller Skatteverket tar det som blir kvar

Christoffer Ahnemark

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Om du vill ha aktier med hög utdelning – här är listan

Bolag Direktavkastning
Tele 2 7,1 %
Nordea 6,1 %
Diös Fastigheter 6,1 %
Swedish Match 6,1 %
Swedbank 6,0 %
Telia 5,7 %
Hemfosa 5,6 %
SEB 5,5 %
NP3 Fastigheter 5,2 %
Ratos 5,5%
Betsson 5,1 %
HiQ 5,1 %
Dustin Group 5,0 %
Ericsson 4,8 %
Catella 4,7 %
Enea 4,4 %
Corem Property 4,4 %
Handelsbanken 4,4 %
Axfood 4,4 %
MTG 4,4 %
Acando 4,3 %
Resurs 4,3 %
Kungsleden 4,3 %
Clas Ohlson 4,2 %
Duni 4,1 %
Beijer Alma 4,1 %
Knowit 4,0 %
Peab 4,0 %
Scandic 3,9 %
H&M 3,9 %
Källa: Factset, 16/1 2017. Siffrorna gäller den utdelning som ska beslutas för räkenskapsåret 2016 och som sedan delas ut i vår, 2017.
facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Tänkvärt om du är entreprenör

Äntligen någon som ser saker och ting ur entreprenörens perspektiv och inte vara den anställdes. Alla tips och artiklar i vanliga tidningar riktar sig nästan alltid till fast anställda löntagare, men en egenföretagare/entreprenör har ofta en annan situation.

Här är artikeln från James Clear:

If you’re an entrepreneur, traditional financial advice, starting with the drumbeat of diversification, does not apply to you.

I know because you told me in hundreds of interviews I conducted over the last decade. Entrepreneurs like you expressed frustration with being told how to invest in multiple index funds all over the world. After all, that advice is based on rules intended for people with stable incomes and jobs who don’t need to invest lots of money in their businesses.

So you’re told, “Never put all your eggs in one basket.” But guess what — whether you meant to or not, you already have. You’re the opposite of diversified.

See if this sounds familiar. You start a little side project. You work crazy hard on it and use every spare minute you can find, including nights and weekends. After tons of hard work and some luck, you gain traction. Then, you make a calculated decision to go all in with 100 percent of your time, energy and money.

You may have even leveraged your home, credit cards and hit up mom or dad to keep things going. Then, there’s that round of funding you raised from friends and family. Diversify? At this point, you’re beyond 100 percent in.

The good news is that you’re not alone. In fact, you’re in good company. From your neighbor who started a doughnut shop around the corner, to entrepreneurs like Elon Musk, almost everyone who’s crazy enough to start a business knows what it feels like to be all in.

You can frame this feeling by using a very basic financial principle that came up during a conversation I had with my friend Blair Enns, the founder of Win Without Pitching. I asked him two questions:

1) How is your money invested?

2) Why?

Blair responded quickly and concisely:

1) Growing my business

2) Return on investment (R.O.I.)

Blair didn’t give brief answers because he lacks the time. He sent me these answers because they were no-brainers for him. What else would he ever want to invest in? For him, his business is the most awesome thing in the world. If it wasn’t, he wouldn’t be in it.

Using a spreadsheet to make a calculated guess about the return on your investment is an important part of building a business. But for entrepreneurs, a huge part of the reason they create a business isn’t captured in dollar signs and numbers. It’s a way of life, and the act of entrepreneur-ing often comes with an R.O.I. that a more conventional, more secure life path can’t provide.

That return includes being passionate about what you do. Being your own boss. Feeling that pit in your stomach when you’re all in and the immense elation when your hard work pays off. Those things don’t fit neatly on that spreadsheet.

So, the next time somebody asks you, “How’s your money invested?” forget about diversification and mutual funds. Instead, you can answer with pride, “In my business.” And if anyone asks you why, just answer with those three simple letters: R.O.I.

This column originally appeared at the New York Times on December 5, 2016.

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Fällorna för ditt privata sparande

Artikel från SvD 8/10 2016 Frida Andersson

1) Undvik dubbel skatt – välj ISK istället

Vill du komplettera ditt pensionssparande via arbetsgivaren med att även spara privat? Tidigare var sparande i pensionsförsäkring eller Individuellt pensionssparande, IPS, avdragsgillt för insättningar på upp till 12 000 kronor per år. Men den 1 januari 2016 försvann avdraget helt.

Det innebär att insättningar som görs i denna typ av försäkringar dubbelbeskattas. Viktigt att veta är att du som är egenföretagare fortfarande har rätt att dra av för insättningar till en pensionsförsäkring. Den som nu vill spara privat till sin pension har ett antal alternativ; fond- och aktiekonto, kapitalförsäkring eller Investeringssparkonto, ISK. Och det är det sistnämnda som är det i särklass bästa alternativet.

Ska du starta ett privat pensionssparande idag, välj ISK.

Inom ISK kan du byta fonder och aktier hur du vill utan att det får några skattekonsekvenser. Därmed slipper du också deklarationskrångel. Istället tas en årlig schablonskatt ut på kapitalet på kontot, och den skatten är just nu väldigt låg.

En kapitalförsäkring fungerar på liknande sätt. Men en avgörande skillnad är att bankerna är bra på att ta betalt för kapitalförsäkringar, medan de inte får ta ut någon avgift för ISK. Väljer du ISK vet du helt enkelt att du inte betalar något överpris. Dessutom står du själv som ägare på alla värdepapper i ISK. I en kapitalförsäkring är det rent formellt pensionsbolaget som står som aktieägare.

Hade du dock redan startat ett sparande i en kapitalförsäkring redan innan ISK lanserades så behöver du inte stressa med att flytta sparandet. De båda sparformerna fungerar som sagt på liknande sätt. Men kolla ordentligt att du inte betalar dyrt för din kapitalförsäkring. Att tänka på är också att ISK inte lämpar sig särskilt väl för lågrisksparande. Orsaken är att schablonskatten tas ut på hela kapitalet årligen, och det oavsett om fonderna har gått bra eller dåligt.

2) Undvik PPM-skojare – välj staten istället

De så kallade PPM-förvaltningsbolagen lovar guld och gröna skogar, och spelar ofta på folks osäkerhet och dåliga samvete. Mot en fast avgift på inte sällan så mycket som 800–900 kronor om året, och en förvaltningsavgift på 1 procent per år, erbjuder sig PPM-skojarna att placera pengarna åt dig.Avgifterna har enorm betydelse för nivån på din pension i slutändan.

Men 1 procent är mycket i PPM-sammanhang. I systemet är snittet 0,3–0,4 procent. Den som inte själv vill välja fonder har ett utmärkt alternativ; AP7Såfa som förvaltas av staten. Det kostar endast 0,12 procent om året i förvaltningsavgift. Många år har AP7Såfa avkastat bättre än de genomsnittliga aktiva spararna i premiepensionen.

Avgifterna har enorm betydelse för nivån på din pension i slutändan. Enligt beräkningar från Pensionsmyndigheten betalar en kund hos PPM-förvaltningsbolaget Prognosia 1 390 kronor mer per år jämfört med om du väljer AP7Såfa. Och till pensionen sparar vi ju i kanske 40 år eller mer.

3) Undvik höga avgifter – välj rabatt om möjligt

I såväl premiepensionen som privata pensionen och tjänstepensionen är avgifterna av yttersta vikt för att pensionskapitalet ska bli så högt som möjligt i slutändan. Inom premiepensionen är alla fonder kraftigt rabatterade. I den privata pensionen måste du själv hålla koll, och det gäller även för tjänstepensionen.

 Håll koll på dina gamla kollektivavtalade pensionsförsäkringar så att de inte ligger och drar högre avgifter.

Har du en kollektivavtalad tjänstepension så är det visserligen så att det görs upphandlingar bland pensionsbolagen, för att pressa ned fondavgifterna. Snittet för fondavgifter inom tjänstepensionsavtalet ITP, för privatanställda tjänstemän, har exempelvis fallit med 70 procent på tio år. Det gäller dock att som sparare hålla koll på vilka bolag som hör till de upphandlade.

Ett bolag som tidigare varit upphandlat kan sedan falla bort i nästa upphandling. Då får du i den försäkringen inte lika låga avgifter som du skulle ha fått hos något av de upphandlade bolagen. Nya pengar går alltid in till upphandlade bolag.

Men håll ordentligt koll på dina gamla kollektivavtalade pensionsförsäkringar så att de inte ligger och drar högre avgifter än vad som är nödvändigt.

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More