Sparkontona du ska undvika

Sparkonton har länge varit själva symbolen för ett tryggt sparande. Men frågan är om det stämmer i dag. Hos inte mindre än åtta sparinstitut ges ingen ränta alls på vanligt sparkonto med rörlig ränta och fria uttag.

Och eftersom vi har en, förvisso låg, inflation i Sverige så betyder det att pengarna minskar i värde. I april låg inflationen i Sverige på 0,8 procent. Det innebär att det är en ren förlustaffär att ha pengarna på sparkonto med nollränta.

– Det är numera mycket svårt att få någon betydande avkastning utan att ta risk med sparpengarna. Det innebär i sin tur att man ännu mer än tidigare behöver fundera på när och till vad man behöver använda sina sparpengar, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Hos SEB är den rörliga sparräntan, liksom hos de tre andra storbankerna, satt till noll. Jens Magnusson anser att man ändå ska ha sitt buffertsparande på konto.

– Buffertsparande ska vara lättåtkomligt utan risk, och då har man inte mycket annat att välja på. Men det är viktigt att inte lägga mer i den typen av sparande än man behöver, säger han.

Förutom de fyra storbankerna är det sparkonton hos Länsförsäkringar Bank, Danske Bank, Skandiabanken och Nordnet som ger noll i dag. Samtliga konton gäller rörlig ränta och fria uttag.

Det handlar kanske inte om att få pengarna att växa på sparkontot, utan att undvika att de äts upp. Den som vill bevara pengarnas värde bör titta hos något av de mindre sparinstituten. Bank Norwegian ger exempelvis 0,9 procent i rörlig ränta på ett kapital på 50 000 kronor. Svea Ekonomi ger 0,85 procent, och det gör även Avida Finans.

Men bland nischbankerna lurar andra fällor. Bank Norwegian, Svea Ekonomi och Avida Finans tillhör de institut som har insättningsgaranti. Det innebär att sparbelopp upp till 100 000 euro är skyddade om sparinstitutet skulle gå i konkurs. Alla konton och institut som omfattas av Finansinspektionens tillsyn har automatiskt insättningsgaranti.

En del sparinstitut är dock bara registrerade hos Finansinspektionen, myndigheten har ingen tillsyn över dem. Här är taket för insättningar på 50 000 kronor, och på så vis kan de så kallade inlåningsbolagen undvika de hårdare krav på bland annat kapitalbuffert och intern styrning och kontroll som gäller för exempelvis banker. Det gör det möjligt för bolaget att erbjuda en betydligt bättre ränta.

Exempelvis 24Money ger en rörlig ränta med fria uttag på 6,5 procent. Lika mycket ger 4Spar. Viaspar ger 4,5 procent och Kronspar och Upplandsspar ger 4,04 respektive 3,5 procent. Vill kunden binda pengarna ges en ränta på upp emot 10 procent hos 24Money.

Men det gäller att se upp. Inte på något av dessa konton gäller insättningsgarantin. Och det betyder att om bolaget går i konkurs så riskerar alla pengar att gå förlorade.

– Frestas inte att välja konto utan insättningsgaranti. Räntan är betydligt högre på de kontona men risken alldeles för hög, säger Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet.

FRIDA ANDERSSON
ANALYS
facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Är alla indexfonder likadana? Same, same – but different

Är alla indexfonder likadana? Same, same – but different

Skrivet av Ann Grevelius, Prisma

Om jag nu bestämt mig för att välja en indexfond, spelar det då någon roll vilken fond jag väljer? Är det inte bara att välja den billigaste?

På fråga 1 är svaret: ja! och på fråga 2: nej!

Ett tydligt exempel är t.ex. svenska aktiefonder, där vi för skojs skull kan jämföra en av de mest populära fonderna Avanza Zero med SEB Sverige Indexfond. Det här är båda indexfonder som enbart placerar i svenska aktier, så långt alltså samma inriktning. Men – de har helt olika index, vilket också gör att de kommer att utvecklas olika över tiden.

Avanza Zero följer indexet SIX30. Detta innehåller de 30 mest omsatta aktierna på svenska börsen, vilket i princip motsvarar de 30 största bolagen. Här väger t.ex. verkstadsbolag och banker tungt, tillsammans med bolag som H&M, Ericsson och AstraZeneca.

SEBs Indexfond följer däremot ett index som inkluderar betydligt fler bolag på svenska börsen, ca 250 stycken. Här inkluderas förstås alla de största bolagen, men också många små och medelstora bolag. Branschspridningen blir mycket större, exponeringen mot vår svenska inhemska marknad ökar, fastighetsbolagen inkluderas i högre utsträckning liksom många mindre bolag som uppvisar en betydligt högre tillväxt än de stora, mer mogna bolagen.

Så – same, same but different!

Avanzas fond har ju den stora fördelen av att ha noll i avgift, medan man får betala 0,4 % för SEBs fond. Vad ska man då välja?

Svaret blir lite beroende på hur din övriga portfölj ser ut. Om du t.ex. redan har en exponering mot mindre bolag, antingen via enskilda bolag eller via en småbolagsfond, så kan gratis-alternativet vara lockande. Om man dock bara ska ha en enda svensk aktiefond, så kan det vara klokt att betala en lite högre avgift för att få den bredare exponeringen. Över tid har de mindre bolagen gett en klart högre avkastning än de största bolagen. 2015 var skillnaden exceptionellt stor, då SIX30 steg med 2 % medan småbolagsindex avancerade med hela 30 %. Även om det inte kommer att vara lika stor skillnad framöver, så är oddsen fortsatt goda för att vi kommer att se en högre tillväxt bland de något mindre bolagen.

Länge leve alla våra fina svenska börsbolag, stora som små!

/ Ann

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Nu startar SvD Börsplus

Är du intresserad av att få analyser och börsinformation på ett nytt sätt. ”Börsplus är en digital tjänst från SvD där Sveriges främsta börsanalytiker erbjuder aktieanalyser på ett helt nytt sätt.”

För att få tillgång till alla analyser och all information behöver du beställa tjänsten, kostar 390 kr/mån.

Du kan följa deras egen portfölj på Nordnet Shareville. Bland deras innehav hittar du Nordea, Apple, Volvo, Bahnhof, eWork, Meda, SAS pref, H&M.

I dagens SvD rekommenderas köp av Swedbank.

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Bra eller dåligt att diversifiera?

Artikel från http://www.tradingportalen.com/ar-det-bra-eller-daligt-att-diversifiera/

 

L1001932

Är det bra eller dåligt att diversifiera?

Diversifiering innebär i generella termer att man minskar sin risk genom att allokera sina tillgångar i flera olika tillgångsslag. När man handlar med värdepapper betyder det att  man till exempel kan investera i ett tiotal aktier istället för en enda. Man brukar skilja mellan osystematisk risk, också kallad bolagsrisk och marknadsrisk eller systematisk risk som räntor, marknaden, oljepriser och så vidare.

Tanken är att de som diversifierar tillräckligt bra får bort större delen av bolagsrisken och då bara behöva brottas med marknadsrisken. I realiteten år ju såklart bolagsrisken kvar och du har nu inte bara ett eller två bolag att tänka på utan kanske tio eller fler.

I realiteten är bolagsrisken kvar för varje enskilt bolag och du har nu istället mycket mycket mer att hålla koll på.  För varje nytt tillgångsslag eller aktie du väljer att diversifiera till ökar också chansen, eller ska man säga det risken att din portfölj korrelerar med marknaden på sikt, vilket är exakt vad du inte vill ifall du använder ett system eller handelsstrategi med en edge. Å andra sidan skulle du då antagligen bara följa ditt system och inte diversifiera i första taget. Då kan du lika gärna köpa en indexfond istället.

Vad som sker när du har en stor diversifierad portfölj är att du efter ett visst antal instrument i din portfölj helt tappar kontrollen över dina investeringar.  Ska man hålla koll på sina investeringar på ett professionellt sätt  gäller det att istället för att lägga alla ägg i olika korgar bevaka din enda korg noga. Vad jag har märkt är att ifall man handlar på heltid kan man sträcka sig till att äga ungefär 10 stycken enskilda aktier, och då pratar vi om ett heltidsjobb. Mycket bättre är det att äga fem eller färre så att man också har plats för att ta nya positioner i till exempel motsatt riktning. Det är dessutom så att man om man tänker efter redan är tillräckligt diversifierad fast på andra håll: De flesta har ett jobb att gå till eller äger en bostad eller fastigheter. Det är tillräcklig diversifiering. Är det något man ska diversifiera till så är det inte på aktiemarknaden utan utanför den ifall man handlar på börsen. Det är dessutom så att ens handelsmönster kan vara nog med diversifiering. Gör man tio eller fler aktieaffärer om året kan det vara så att detta gott och väl räcker som diversifiering.

Adolf Lundin diversifierade inte. Inte heller Marc Zuckerberg. Till och med Warren Buffett väljer att hålla sina investeringar till ett fåtal bolag, som han bevaka noga.

Sättet att få bra avkastning på är istället att koncentrera sig och satsa på det som går bra eller det man kan.

”The best strategy is always to be very strong; first in general, and then at the decisive point. . . .  There is no higher and simpler law of strategy than that of keeping one’s forces concentrated.”  – On War, Carl von Clausewitz

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More