Fällorna för ditt privata sparande

Artikel från SvD 8/10 2016 Frida Andersson

1) Undvik dubbel skatt – välj ISK istället

Vill du komplettera ditt pensionssparande via arbetsgivaren med att även spara privat? Tidigare var sparande i pensionsförsäkring eller Individuellt pensionssparande, IPS, avdragsgillt för insättningar på upp till 12 000 kronor per år. Men den 1 januari 2016 försvann avdraget helt.

Det innebär att insättningar som görs i denna typ av försäkringar dubbelbeskattas. Viktigt att veta är att du som är egenföretagare fortfarande har rätt att dra av för insättningar till en pensionsförsäkring. Den som nu vill spara privat till sin pension har ett antal alternativ; fond- och aktiekonto, kapitalförsäkring eller Investeringssparkonto, ISK. Och det är det sistnämnda som är det i särklass bästa alternativet.

Ska du starta ett privat pensionssparande idag, välj ISK.

Inom ISK kan du byta fonder och aktier hur du vill utan att det får några skattekonsekvenser. Därmed slipper du också deklarationskrångel. Istället tas en årlig schablonskatt ut på kapitalet på kontot, och den skatten är just nu väldigt låg.

En kapitalförsäkring fungerar på liknande sätt. Men en avgörande skillnad är att bankerna är bra på att ta betalt för kapitalförsäkringar, medan de inte får ta ut någon avgift för ISK. Väljer du ISK vet du helt enkelt att du inte betalar något överpris. Dessutom står du själv som ägare på alla värdepapper i ISK. I en kapitalförsäkring är det rent formellt pensionsbolaget som står som aktieägare.

Hade du dock redan startat ett sparande i en kapitalförsäkring redan innan ISK lanserades så behöver du inte stressa med att flytta sparandet. De båda sparformerna fungerar som sagt på liknande sätt. Men kolla ordentligt att du inte betalar dyrt för din kapitalförsäkring. Att tänka på är också att ISK inte lämpar sig särskilt väl för lågrisksparande. Orsaken är att schablonskatten tas ut på hela kapitalet årligen, och det oavsett om fonderna har gått bra eller dåligt.

2) Undvik PPM-skojare – välj staten istället

De så kallade PPM-förvaltningsbolagen lovar guld och gröna skogar, och spelar ofta på folks osäkerhet och dåliga samvete. Mot en fast avgift på inte sällan så mycket som 800–900 kronor om året, och en förvaltningsavgift på 1 procent per år, erbjuder sig PPM-skojarna att placera pengarna åt dig.Avgifterna har enorm betydelse för nivån på din pension i slutändan.

Men 1 procent är mycket i PPM-sammanhang. I systemet är snittet 0,3–0,4 procent. Den som inte själv vill välja fonder har ett utmärkt alternativ; AP7Såfa som förvaltas av staten. Det kostar endast 0,12 procent om året i förvaltningsavgift. Många år har AP7Såfa avkastat bättre än de genomsnittliga aktiva spararna i premiepensionen.

Avgifterna har enorm betydelse för nivån på din pension i slutändan. Enligt beräkningar från Pensionsmyndigheten betalar en kund hos PPM-förvaltningsbolaget Prognosia 1 390 kronor mer per år jämfört med om du väljer AP7Såfa. Och till pensionen sparar vi ju i kanske 40 år eller mer.

3) Undvik höga avgifter – välj rabatt om möjligt

I såväl premiepensionen som privata pensionen och tjänstepensionen är avgifterna av yttersta vikt för att pensionskapitalet ska bli så högt som möjligt i slutändan. Inom premiepensionen är alla fonder kraftigt rabatterade. I den privata pensionen måste du själv hålla koll, och det gäller även för tjänstepensionen.

 Håll koll på dina gamla kollektivavtalade pensionsförsäkringar så att de inte ligger och drar högre avgifter.

Har du en kollektivavtalad tjänstepension så är det visserligen så att det görs upphandlingar bland pensionsbolagen, för att pressa ned fondavgifterna. Snittet för fondavgifter inom tjänstepensionsavtalet ITP, för privatanställda tjänstemän, har exempelvis fallit med 70 procent på tio år. Det gäller dock att som sparare hålla koll på vilka bolag som hör till de upphandlade.

Ett bolag som tidigare varit upphandlat kan sedan falla bort i nästa upphandling. Då får du i den försäkringen inte lika låga avgifter som du skulle ha fått hos något av de upphandlade bolagen. Nya pengar går alltid in till upphandlade bolag.

Men håll ordentligt koll på dina gamla kollektivavtalade pensionsförsäkringar så att de inte ligger och drar högre avgifter än vad som är nödvändigt.

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Värt att investera i företagen på Fortunes ”Change the World-list”?

Fortune Magazine har publicerat en lista en lista på 50 företag som gör skillnad för världen. Listan hittar du här.

Enda svenska företaget bland de 50 är Skandia. Fortune Magazine Change the World List syftar till att uppmärksamma företag som har gjort en viktig social eller miljömässig skillnad genom sin affärsidé. Det handlar om företag som tagit hållbarhetsarbetet till en ny nivå för att skapa affärsmöjligheter. Företagen på listan rankas efter tre kriterier: samhällseffekt, reell affärsnytta och innovation.

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Sparkontona du ska undvika

Sparkonton har länge varit själva symbolen för ett tryggt sparande. Men frågan är om det stämmer i dag. Hos inte mindre än åtta sparinstitut ges ingen ränta alls på vanligt sparkonto med rörlig ränta och fria uttag.

Och eftersom vi har en, förvisso låg, inflation i Sverige så betyder det att pengarna minskar i värde. I april låg inflationen i Sverige på 0,8 procent. Det innebär att det är en ren förlustaffär att ha pengarna på sparkonto med nollränta.

– Det är numera mycket svårt att få någon betydande avkastning utan att ta risk med sparpengarna. Det innebär i sin tur att man ännu mer än tidigare behöver fundera på när och till vad man behöver använda sina sparpengar, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Hos SEB är den rörliga sparräntan, liksom hos de tre andra storbankerna, satt till noll. Jens Magnusson anser att man ändå ska ha sitt buffertsparande på konto.

– Buffertsparande ska vara lättåtkomligt utan risk, och då har man inte mycket annat att välja på. Men det är viktigt att inte lägga mer i den typen av sparande än man behöver, säger han.

Förutom de fyra storbankerna är det sparkonton hos Länsförsäkringar Bank, Danske Bank, Skandiabanken och Nordnet som ger noll i dag. Samtliga konton gäller rörlig ränta och fria uttag.

Det handlar kanske inte om att få pengarna att växa på sparkontot, utan att undvika att de äts upp. Den som vill bevara pengarnas värde bör titta hos något av de mindre sparinstituten. Bank Norwegian ger exempelvis 0,9 procent i rörlig ränta på ett kapital på 50 000 kronor. Svea Ekonomi ger 0,85 procent, och det gör även Avida Finans.

Men bland nischbankerna lurar andra fällor. Bank Norwegian, Svea Ekonomi och Avida Finans tillhör de institut som har insättningsgaranti. Det innebär att sparbelopp upp till 100 000 euro är skyddade om sparinstitutet skulle gå i konkurs. Alla konton och institut som omfattas av Finansinspektionens tillsyn har automatiskt insättningsgaranti.

En del sparinstitut är dock bara registrerade hos Finansinspektionen, myndigheten har ingen tillsyn över dem. Här är taket för insättningar på 50 000 kronor, och på så vis kan de så kallade inlåningsbolagen undvika de hårdare krav på bland annat kapitalbuffert och intern styrning och kontroll som gäller för exempelvis banker. Det gör det möjligt för bolaget att erbjuda en betydligt bättre ränta.

Exempelvis 24Money ger en rörlig ränta med fria uttag på 6,5 procent. Lika mycket ger 4Spar. Viaspar ger 4,5 procent och Kronspar och Upplandsspar ger 4,04 respektive 3,5 procent. Vill kunden binda pengarna ges en ränta på upp emot 10 procent hos 24Money.

Men det gäller att se upp. Inte på något av dessa konton gäller insättningsgarantin. Och det betyder att om bolaget går i konkurs så riskerar alla pengar att gå förlorade.

– Frestas inte att välja konto utan insättningsgaranti. Räntan är betydligt högre på de kontona men risken alldeles för hög, säger Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet.

FRIDA ANDERSSON
ANALYS
facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Är alla indexfonder likadana? Same, same – but different

Är alla indexfonder likadana? Same, same – but different

Skrivet av Ann Grevelius, Prisma

Om jag nu bestämt mig för att välja en indexfond, spelar det då någon roll vilken fond jag väljer? Är det inte bara att välja den billigaste?

På fråga 1 är svaret: ja! och på fråga 2: nej!

Ett tydligt exempel är t.ex. svenska aktiefonder, där vi för skojs skull kan jämföra en av de mest populära fonderna Avanza Zero med SEB Sverige Indexfond. Det här är båda indexfonder som enbart placerar i svenska aktier, så långt alltså samma inriktning. Men – de har helt olika index, vilket också gör att de kommer att utvecklas olika över tiden.

Avanza Zero följer indexet SIX30. Detta innehåller de 30 mest omsatta aktierna på svenska börsen, vilket i princip motsvarar de 30 största bolagen. Här väger t.ex. verkstadsbolag och banker tungt, tillsammans med bolag som H&M, Ericsson och AstraZeneca.

SEBs Indexfond följer däremot ett index som inkluderar betydligt fler bolag på svenska börsen, ca 250 stycken. Här inkluderas förstås alla de största bolagen, men också många små och medelstora bolag. Branschspridningen blir mycket större, exponeringen mot vår svenska inhemska marknad ökar, fastighetsbolagen inkluderas i högre utsträckning liksom många mindre bolag som uppvisar en betydligt högre tillväxt än de stora, mer mogna bolagen.

Så – same, same but different!

Avanzas fond har ju den stora fördelen av att ha noll i avgift, medan man får betala 0,4 % för SEBs fond. Vad ska man då välja?

Svaret blir lite beroende på hur din övriga portfölj ser ut. Om du t.ex. redan har en exponering mot mindre bolag, antingen via enskilda bolag eller via en småbolagsfond, så kan gratis-alternativet vara lockande. Om man dock bara ska ha en enda svensk aktiefond, så kan det vara klokt att betala en lite högre avgift för att få den bredare exponeringen. Över tid har de mindre bolagen gett en klart högre avkastning än de största bolagen. 2015 var skillnaden exceptionellt stor, då SIX30 steg med 2 % medan småbolagsindex avancerade med hela 30 %. Även om det inte kommer att vara lika stor skillnad framöver, så är oddsen fortsatt goda för att vi kommer att se en högre tillväxt bland de något mindre bolagen.

Länge leve alla våra fina svenska börsbolag, stora som små!

/ Ann

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More