Så sparar du ihop din första miljon

Artikel och tips från Aktiespararen:

För att lyckas med ett sparande behöver du sätta upp ett mål. En miljon kronor på mindre än 15 år – vad sägs om det?

Alla behöver en buffert för oförutsedda utgifter. Tänk om pannan går sönder, du behöver en ny bil eller vill åka på en utlandssemester. Om du dessutom skulle bli av med jobbet – då är det inte dumt med pengar i sparpotten.

Förutsättningarna beror på hur mycket pengar du kan avvara

Förutsättningarna beror helt på hur mycket pengar du kan avvara och på hur mycket startkapital du har. Det beror också på vilken ränta eller avkastning du räknar på.

På ett sparkonto på banken är räntan just nu i stort sett noll. Men om du investerar i aktier enligt Aktiespararnas sju gyllene regler har du en god chans att nå 10 procents avkastning över tid.

Det ska vara roligt

Har du sparkapitalet på ett ISK-konto, kan avvara pengarna en längre tid och dessutom kan öka ditt sparande årligen har du en god chans att få ihop en miljon på under tio år.

Det ska vara roligt att spara i aktier och fonder. Det gäller att hitta en risknivå som man själv känner sig bekväm med.

FAKTA 

Här är några exempel på hur du når en miljon i sparkapital utifrån olika risknivåer:

Medel.

Månadssparande: 5 000 kronor

Genomsnittlig avkastning: 7 procent

Sparkapital i dag: 100 000 kronor

Typ av sparande: Investeringssparkonto (ISK)

Öka månatligt sparande med två procent per år.

Genom att använda Rikatillsammans kalkylator för ränta-på-ränta-effekten får vi fram att du når målet en miljon kronor på drygt tio år.

Försiktig.

Är du mer försiktig bör du sänka den genomsnittliga avkastningen. Då sparar du hellre på bankkonto, i räntefonder eller liknande. Andelen aktier är betydligt lägre. Om vi antar en genomsnittlig avkastning på 3 procent i stället, en skattesats på 30 procent och 0,12 procent i fondskatt ger ovanstående exempel att du når en miljon på knappt 14 år.

Högrisk.

Den mer riskvillige lever självklart ett farligare liv. Om vi räknar med enbart aktier och en avkastning på 12 procent ger exemplet ovan en miljon på ungefär åtta år.

LÄS ÄVEN: Del 2: Miljonmålet kräver tid och tålamod

Sverker Brundin

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Lyckas med lönesamtalet

Från NyTeknik:

Årets lönesamtal närmar sig. Förbered dig noga och påminn chefen om vad du har åstadkommit – men hänvisa inte till vad kolleger tjänar.

Avtalsförhandlingarna är på väg in i slutspurten. Den sista mars går de flesta avtal ut och förhoppningen om att nya ska finnas på plats då finns fortfarande hos båda parter.

Därefter följer löneförhandlingen. Ny Teknik bad därför Sveriges ingenjörers ombudsman Pia Bäckström om handfasta råd kring vad du ska tänka på före, under och efter lönesamtalet med chefen. Samt vad du över huvud taget inte ska nämna.

Före lönesamtalet:

  • Att vara förberedd är det absolut viktigaste, enligt Pia Bäckström. Stäm av din egen lön mot marknaden och mot kollegorna. Ett fackligt ombud kan hjälpa till med statistik.
  • Tänk igenom vad du har gjort under året och punkta gärna ner det. Har arbetsuppgifterna eller ansvaret utökats? Vad har du gjort som är viktigt för företaget? Har du fått erbjudande om att börja jobba på ett annat företag?
  • Ta reda på vilka lönekriterier som gäller på ditt företag. Hittar du inte några lönekriterier bör du efterfråga dem av chefen. En förutsättning för ett konstruktivt lönesamtal är att båda parter känner till vad företaget värderar.

Läs mer: Få koll på din lön – och höj den

Under lönesamtalet:

  • Prata om det du faktiskt har åstadkommit under året. Ett lönesamtal är bakåtblickande. Du får lön för det du har uträttat. Man kan prata om det som ska hända också, men detta brukar oftast göras separat i ett utvecklings- eller medarbetarsamtal.
  • Har du fått ny tjänst under året utan att du har blivit kompenserad lönemässigt kan du ta upp det också. Huvudregeln är dock att du och arbetsgivaren kommer överens om en ny lön till en ny tjänst när förändringen genomförs.
  • Var konkret när du framför dina krav. Säg hur mycket högre lön du vill ha, uttryckt i procent eller kronor. Och motivera sedan varför.
  • Var inte rädd för att påminna chefen om vad du faktiskt har åstadkommit. Förvänta dig inte att chefen ska känna till allt du har gjort.
  • På samma sätt som chefen förväntar sig att du motiverar varför du ska ha höjd lön ska du förvänta dig att chefen motiverar den lön du till sist får.

Efter lönesamtalet:

  • Stäm av det ni har kommit överens om och begär gärna att få det nedtecknat. Du bör ha fått reda på ungefär vilken löneförhöjning du kan förvänta dig. De centrala löneavtalen kan dock skilja sig mellan branscherna – i vissa fall ska lönen sättas direkt, i andra är det mer av en preliminär siffra som ska diskuteras vidare.

Läs mer: Ingenjörer utan lönesamtal tappar motivationen

Det finns också saker man enligt Pia Bäckström inte bör ta upp i ett lönesamtal.

Detta ska du inte göra:

  • Det kan vara klokt att nämna att andra företag har visat intresse för dig. Men hota inte med att sluta om du inte verkligen är beredd att göra det. Att hota utan grund kan man bara göra en gång.
  • Ta inte upp din privatekonomi.
  • Hänvisa inte vad enskilda kollegor tjänar i jämförelse med dig såvida du inte är helt säker på vad du gör. Dels kan du ha fel om lönen och dels kan kollegan uträtta uppgifter du inte känner till.
  • Var inte otrevlig. Eftersträva en god ton. Blir ni oense, föreslå att ni bryter och ses om ett par dagar. I vissa företag kan man lyfta samtalet och få hjälp av den fackliga representanten. Men det måste i så fall finnas något konkret att diskutera, exempelvis bedömningsgrunder.
facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Skydda dig mot en börskrasch

Så kan sparare skydda sig mot börskrasch

Ett större fall på börsen kan ligga i korten. Det är viktigt för aktiesparare att trygga sina innehav. ”Centralbankerna har skapat en omvänd Robin Hood-effekt”, säger Aktiespararens analytiker Christoffer Ahnemark.

Sedan Donald Trump utnämndes till USA-president den 9 november 2016 har världens stora börsindex trivts som fisken i vattnet. Rekordnivåer har nåtts på löpande band. Amerikanska S&P 500 är upp omkring 20 procent sett över det senaste året. Stockholmsbörsen har stigit med runt 12 procent sedan valet i USA.

Men snart kan det vara slut på festen. I alla fall tillfälligt. Credit Suisses investeringsexpert Robert Parker är övertygad om att ett fall på börsen kan vara att vänta.

”Måste vara medvetna om riskerna”

– På två-tre års sikt är börsutsikterna ”ganska goda”, men på två–tre månaders sikt måste vi vara medvetna om riskerna, säger Parker till CNBC, vilket Dagens Industri återger.

”Det är som ebb och flod”

Aktiespararens analytiker Christoffer Ahnemark konstaterar att marknadens prestationer går i vågor.

– Börsnedgångar kommer med jämna mellanrum. Det är som ebb och flod i naturen. Efter fem år av uppgångar är det naturligt att en större nedgång kommer. Frågan är bara när, säger han, och fortsätter:

– Med den omfattande centralbanksinterventionen som vi har fått genomleva sedan finanskrisen, tror många investerare i dag att deras rygg är fri från risk. Att centralbankerna kommer till undsättning om något negativt inträffar. Följaktligen kan investerarna ta höga risker, korsa fingrarna och hoppas på det bästa.

LÄS ÄVEN: ”Nordiska fonder har bättre riskspridning än svenska”

Kommer centralbankerna att tillåta en större börsnedgång?

– Samtidigt vet vi att centralbankerna, likt Dr Frankenstein, är rädda för sin egen skapelse. En större börsnedgång skulle utan tvivel påverka människors framtidstro och därmed slå mot den reala ekonomin. Tolkningen som centralbankscheferna har gjort är därför att status quo måste upprätthållas – oavsett kostnad, säger Christoffer Ahnemark.

Vilka långsiktiga effekter kommer centralbankspolitiken att få för samhället i stort?

–  Det centralbankerna har skapat är en bisarr, omvänd Robin Hood-effekt. När du trycker pengar skapas inget nytt välstånd. Det som händer är enbart att välstånd omfördelas i samhället. Genom sina penningpolitiska stimulanser har därför centralbankscheferna tagit från de fattiga och gett till de rika genom en sofistikerad metod kallad ”tillgångsinflation”. Kontosparare får ingen kompensation på sina sparkonton samtidigt som tillgångsägare kan glädjas åt evigt stigande tillgångspriser, säger Christoffer Ahnemark, och fortsätter:

– Det är varken kapitalism eller moraliskt försvarbart det som centralbankerna gör. Men det är så systemet fungerar just nu.

Har centralbankerna rätten att köpa aktier, egentligen?

–  Fed-chefen Janet Yellen vill utöka sin verktygslåda i händelse av en ny, större kris. Det Yellen syftar på är mandatet till att köpa aktier direkt på börsen med pengar som de skapat ur tomma intet. Det är för övrigt något som schweiziska centralbanken (SNB) och den japanska centralbanken (BoJ) redan håller på med. Utvecklingen är helt klart skrämmande, säger Christoffer Ahnemark.

Finns flera saker att ta hänsyn till

Robert Parker menar att det finns många olika aspekter runt om i världen som kan ställa till det för aktiesparare. Politisk risk i Europa i samband med ödesvalen i Nederländerna, Frankrike och Tyskland samt risken för besvikelse från Trump och förhöjd geopolitisk risk i Asien efter Nordkoreas senaste provskjutning av en missil, är några av orosmolnen på Parkers himmel.

– Var inte förvånad om det kommer en börskorrektion, säger Robert Parker, som tycker att aktieportföljer bör skyddas av finansiella instrument, likt former av valuta och andra ekonomiska tillgångar, som stöttar upp ett eventuellt ras på marknaden

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Tänk om det är slut på 30 års medvind?

Tänkvärt och lite dystert inlägg från SBAB-bloggen:

Samtidigt som svensk ekonomi går på högvarv, räntorna är toklåga och börskurser och bostadspriser ständigt sätter nya rekord så kan de långsiktiga utsikterna ha förändrats kraftigt. Denna ganska dystra framtidsspaning finns publicerad i kommande nummer av Fastighetssverige

”Förra årets två största överraskningar stod resultaten i den brittiska EU-omröstningen och det amerikanska presidentvalet för. Möjligen kan Bob Dylans nobelpris konkurrera. Men nobelpriset har nog inte lika stor potential att påverka den ekonomiska och politiska utvecklingen världen över under lång tid framöver som de två valresultaten.

Många bedömare menar att vi bara är i början på en process där förlorarna på de senaste trettio årens liberaliserings- och globaliseringsvåg nu protesterar allt högljuddare och blir allt mer handgripliga i sina försök att vända skutan. Den era som kanske har nått vägs ände startade egentligen med Reagan-administrationens skattesänkningar och avregleringar i början av 1980-talet. Dessa följdes av avvecklingar av handelshinder både inom och mellan länder. Konkurrenstrycket ökade ytterligare när den tekniska utvecklingen möjliggjorde en högre grad av internationalisering av både varu- och tjänsteproduktion. Sovjetunionens sammanbrott och Östblockets sönderfall i början av 1990-talet bidrog till den positiva utvecklingen. Digitaliseringen har naturligtvis också förstärkt de politiska och ekonomiska trenderna. Inte minst har den bidragit till att problemet med hög inflation, som var mycket utbrett under 1970- och 80-talet, helt försvunnit. De senaste åren har problemet snarare varit bristen på inflation.

Resultatet av alla samverkande trender har blivit att en massa fattiga länder, med Kina i spetsen, kunnat lyfta sin ekonomiska standard markant. Även innovativa och exportinriktade företag i västländerna har utvecklats starkt. Förlorarna hittar vi däremot i de sektorer i Europa och Amerika som fått det svårt att konkurrera med nya aktörer från andra regioner eller inte hängt med i teknikutvecklingen. Ofta får den amerikanska bilarbetaren stå modell för förlorarna, men förlorare kan hittas i många sektorer och i många länder. Kanske har de inte fått det sämre i absoluta termer sedan 1980-talet men relativt andra ligger de lågt ned på rankingen. Det är dessa som nu vänder sig mot det politiska etablissemanget och mot fortsatt liberalisering och globalisering. Kanske är de tillräckligt många och tillräckligt politiskt aktiva för att varaktigt ändra riktningen.

Vad kan vi då vänta oss framöver om det nu är så att utvecklingen tar en annan väg framöver? Första skedet skulle kunna bli en ökning av handelshinder, tullar och annat som innebär en dämpning av tillväxten, främst i små utrikeshandelsberoende länder, som Sverige, och ökade inflationstendenser när det globala konkurrenstrycket avtar. Stigande inflation skulle troligtvis spä på den ränteuppgång som redan tycks vara på väg. Med ökad protektionism stiger också sannolikheten för fler konflikter, både ekonomiska, politiska och i slutändan militära. Vill det sig illa kan vi få se en återgång till 1960- och 1970-talet när det fanns fler diktaturer än demokratier i världen.

För Sverige, som är ett litet land med stor handel och annat utbyte med omvärlden, är naturligtvis inte denna utveckling särskilt önskvärd. Genom att vi varit bra på att anpassa oss, ställa om, utbilda oss och utveckla ny teknik så har Sverige varit en av vinnarna på globaliseringen. Skulle vinden vända så får vi förbereda oss både på att våra gamla exportföretag kommer att få det svårare att upprätthålla sin försäljning och på att det kommer att bli svårt för våra nya innovationsföretag att få tillgång till stora marknader utomlands. Inga bra tillväxtförutsättningar alltså. Och samtidigt lär inflation och räntor stiga. Kan bli knepigt med tanke på det känsliga utgångsläge vi befinner oss i, med historiskt hög skuldsättning bland hushållen.”

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Lär dig tygla dina känslor på börsen

Känslor styr vårt agerande mer än vad vi tror – inte minst på börsen. Faktum är att börshandeln har mycket gemensamt med gruppdynamik, skriver VA Finans krönikör Lars-Erik Boström.

 Varför styrs inte priser på aktier och värdepapper av samma principer som för bilar och livsmedel? Pristeori för ekonomiska varor säger att efterfrågan ökar när priset sjunker och minskar när priset stiger. Detta rationella samband är inte lika självklart på finansiella marknader. Stigande börskurser skapar istället en attraktionskraft som gör investerare beredda att betala högre priser. Den omvända dynamiken gäller vid fallande priser. Historien kryllar av exempel där positiv prisutveckling lockar till sig investerare, som ibland slutar i en sprucken finansbubbla.

När en investerare beslutat sig för att köpa eller sälja en aktie, är beslutet i regel baserat på en optimistisk eller pessimistisk prognos om framtiden. Investeringens prisutveckling ger sedan en finansiell och en psykologisk återkoppling. Den finansiella återkopplingen är avkastningen och den psykologiska återkopplingen är investerarens reaktion på prisets förändring. Investerare har antingen ett faktiskt innehav (lång) eller en negativ (kort) position i tillgången. De utan innehav är potentiella investerare som tycker att värdepapperet är ointressant eller avvaktar ett lägre pris. Priset avspeglar den intressekonflikt som finns mellan köpare och säljare. Säljarna vill sälja så dyrt som möjligt, medan köparna vill betala lägsta möjliga pris. Det är alltid lika många köpare som säljare, men prisnivån fångar marknadens psykologiska status. I balansen mellan köpare och säljare finns presumtiva investerare som hela tiden kan börja agera som prispåverkare. Dessa ska läggas till i tolkningen av grafen:

Dynamiken mellan investerarna påminner om normerna hos en grupp, där gruppdeltagarna finns på en gemensam marknadsplats. Förändringarna i priset bestämmer vad som är rätt analys och prisets nivå återspeglar vid varje tidpunkt investerargruppens gemensamma syn. Detta innebär inte att alla investerare har samma förväntan på prisets utveckling, men priset avspeglar den rådande energin mellan köpare och säljare.

Är optimismen hög på aktiemarknaden förväntar sig ett stort antal investerare att utvecklingen ska bli positiv. Den finansiella tillgången har en hög psykologisk och finansiell attraktionskraft. En stigande börs bekräftar och återkopplar en stigande spiral av förväntan. Det skapas en positiv feedback mellan investerarens förväntan och pris. En del beteendeekonomer menar att just denna feedback är en förklaring till de till synes slumpmässiga börsrörelserna. Investerarens reaktion i form av irritation, besvikelse, glädje eller eufori på prisets förändring är i sig en psykologisk reaktion. För en investerare som köpt aktier bekräftar en stigande börs analysen och optimismen. Men om börsen faller skapas istället en finansiell och psykologisk stress:

För en investerare som är pessimistisk gäller följande:

För ett värdepapper eller en värdepappersportfölj kommer investerare att ha olika inköpskurser och olika finansiella resultat. Efter en lång positiv börstrend dominerar reavinster och efter en längre tids nedgång dominerar reaförluster. Beroende på hur de olika inköpsnivåerna fördelar sig, finns här en beslutsaspekt som inte enbart baseras på ekonomisk information. Reavinster och reaförluster kommer därmed ha en psykologisk inverkan på investerarnas beslut:

De psykologiska aspekterna kan ge märkliga rörelser vid t.ex. ekonomisk statistik och bolagsrapporter. En bra bolagsrapport kan ibland ”bestraffas” med en fallande börskurs. Då kan en delförklaring hittas i det som beskrivs i ovanstående grafer. Investerare har varierande finansiellt resultat och de hanterar den psykologiska pressen vid rapporten olika. Även placeringshorisonten påverkar hur investeraren reagerar på prisrörelser. En långsiktig investerare (stiftelse, institution) reagerar långsammare både psykologiskt och finansiellt på prisförändringar. Sannolikt fokuserar man mer på kvartals- eller årsförändringar. En kortsiktig investerare (trader) reagerar snabbt och det handlar istället om sekunder, minuter eller timmar.

Några observationer:

• På en finansiell marknad kommer gruppen att definieras av alla som är investerade eller planerar att investera i en tillgång. Priset har den viktiga rollen som ”gruppledare”. Gruppens energi/dynamik kan mätas i pris- och volymförändringar. Priset fungerar därmed som budbärare av vad marknaden tycker och vad som är rätt agerande.

• Att hantera den psykologiska och finansiella återkopplingen på prisets förändring, är den självklara men stora svårigheten för varje investerare. Det kommer att påverkas av hur du är som person, din finansiella situation och din placeringshorisont.

• Repetera gärna mina tidigare krönikor, men några klassiska psykologiska misstag är svårigheter att hantera förluster och att ta hem vinster för tidigt.  Vid osäkerhet riskerar vi också att göra som andra gör och flockbeteendet ökar.

• Efter längre perioder av positiv utveckling dominerar reavinster i värdepappersportföljer. Det ger investeraren en finansiell och psykologisk trygghet som riskerar fördröja reaktionen på negativa signaler. Efter perioder av börsnedgångar kan ett negativt finansiellt resultat påverka möjligheten att göra vettiga portföljförändringar. Här är det istället en finansiell och psykologisk otrygghet som riskerar att göra dig handlingsförlamad.

• Det är ett måste att kunna hantera de psykologiska aspekterna av investeringar. Finansiellt resultat och psykologi går nästan alltid hand i hand.

• Genom att komplettera med prisbaserade analysmetoder (teknisk analys) utnyttjar du prisets viktiga signalvärde. Kom ihåg att det är alltid viktigare vad marknader gör än vad den säger, d.v.s. prisförändringar är viktigare än prognoser.

OM SKRIBENTEN:

Lars-Erik Boström är idag Senior Advisor på The Council (www.thecouncil.se), som är en oberoende rådgivare inom strategi, risk och governance. Han driver även det egna bolaget Börspsykologen AB. I mars 2015 publicerades hans bok ”Börsens psykologi – så blir du av med dina hjärnspöken och gör bättre aktieaffärer” på Sterners förlag. Lars-Erik har över 20 års erfarenhet från Handelsbanken inom bl.a. finansiell rådgivning, tillgångsallokering och analys. Han är Ekonomie magister och auktoriserad finansanalytiker (AFA). Kontaktas via LinkedIn eller The Council.

LÄS FLER KRÖNIKOR:

1. ”Så blir du kvitt dina hjärnspöken som gör att du förlorar pengar”

2. ”Bli en bättre investerare – lär dig bemästra den psykologiska faktorn”

3. ”Så här känner du igen en bubbla på börsen”

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare – Här handlar du aktier billigast

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Varför sparar vi?

Artikel från Aktiespararna:

Sparande är en självklarhet för många individer idag. Frågan om varför vi överhuvudtaget ens sparar blir därför närmast märklig.

Att överskott i vardagen ska sparas – eller ännu bättre investeras – är något som nästan kan liknas vid en ryggradsreflex, något som vi aktiesparare tar för givet.

Sedan barnsben har de flesta av oss hört berättelsen om systrarna ”spara” och ”slösa” och vilket livsöde som i slutändan gick systrarna till mötes.

Lärdomen från berättelsen var att syster ”slösa” fick omedelbar gratifikation, men fick samtidigt erfara en ekonomisk baksmälla efter hand. Den mer återhållsamma systern ”spara” avstod den direkta belöningen, men fick å andra sidan ett mer behaglig liv på sikt.

I verkligheten kan vi alla se exempel på systrarna. Med största sannolikhet har vi vänner eller bekanta som hamnar i den ena eller i den andra kategorin.

En del väljer att leva det goda livet med återkommande restaurangbesök och/eller lyxig konsumtion, medan andra väljer att vara mer återhållsam med utgifterna (något som inte betyder ett totalt köpstopp eller ett liv som en asket).

Men vad är sparande egentligen?

I all sin enkelhet är sparande en form av uppskjuten konsumtion. Tanken är att vi lägger undan en slant i dag och att vi förhoppningsvis kan spendera slanten med en liknande köpkraft (andelen produkter och tjänster) i framtiden.

Om vi investerar klokt, till exempel genom noggranna aktie- och fondval, kan vi till och med öka vår reala köpkraft och på så vis ha möjlighet att köpa mer i framtiden. Det nominella beloppet är som bekant oväsentligt – det vi bryr oss om är det reala beloppet.

Låt oss som alltid ta ett exempel.

Om du sparar 100 kr på ett bankkonto som ger 1 procent i ränta idag (något som är svårt att finna i Sverige för närvarande), då har du 101 kr om ett år. Om den allmänna prisnivån stiger med – säg 2 procent – under samma period så har du netto förlorat i köpkraft.

Trots att du har ”mer” (i nominella tal) på ditt bankkonto kan du alltså köpa ”mindre” (i reala tal, det vill säga färre produkter/tjänster, det som faktiskt betyder något).

Förvånansvärt få förstår detta enkla sammanhang.

Inflation är med andra ord en bitter fiende för alla sparare. Om du misslyckas med att generera en avkastning som överstiger inflationstakten – oavsett om det är genom konto-, aktie- eller fondsparande – så förlorar du köpkraft.

Inflationsrisker finns alltid i bakgrund med dagens monetära system. Eftersom alla pengar lånas in existens behöver vi dessutom alltid ha en hög tillväxt för att kunna tillgodose alla räntebetalningar som ska in varje månad. Annars blir det snabbt en finanskris (men den diskussionen tar vi en annan gång).

Vår centralbank, Riksbanken, vill aktivt urholka köpkraften på våra pengar med 2 procent (eller mer) årligen och allra helst försvaga den svenska kronan genom den så kallade valutakanalen.

Riksbanken använder sig av konsumentprisindexet (KPI) för att mäta den allmänna ökningen i prisnivån. De flesta av oss vet redan att KPI (eller KPI-F) inte mäter den verkliga inflationstakten i samhället.

Det många inte riktigt förstår är vad inflation egentligen är. Inflation inte är stigande priser, utan stigande priser enbart ett symptom på inflation.

Inflation är ett fallande penningvärde och inget annat.

Penningmängdens storlek (kvantitet) och penningmängdens omsättningshastighet är det som på längre sikt avgör prisnivån/penningvärdet. Denna definition är även intuitiv.

Låt oss därför ta ett mycket förenklat och orealistiskt exempel.

Landet XYZ har en mycket enkel äppelbaserad ekonomi. Det finns 100 kr i cirkulation och 100 äpplen. Priset per äpple blir alltså 1 kr.

Efter ett antal doktorsavhandlingar, debatter och överläggningar har landets framstående centralbankirer kommit fram att det behövs ännu mer pengar i cirkulation.

Landets centralbank, vid namn RISKBANKEN, fördubblar penningmängden till 200 kr för att ”stimulera tillväxt och välstånd”. Fantastiskt. Blir invånarna i landet ”dubbelt” så rika nu?

Nja inte riktigt.

Det som händer är – om vi antar att omsättningshastigheten i penningmängden förblir konstant – att priset per äpple stiger till 2 kr. En fördubbling av prisnivån.

Sparare som hade 1 kr i sparade medel och som kunde köpa ett äpple innan, har helt plötsligt enbart råd med ett halvt äpple (om halva äpplen är till salu).

Köpkraften har med andra ord halverats.

Att följa penningmängden storlek är därför av yttersta vikt för alla sparare.

Om vi återvänder till verkligheten så kan vi titta på hur den breda penningmängden (M3) utvecklats i Sverige sedan januari 1995.

Se nedan.

Penningmängd M3 i Sverige 1995-2017

Den svenska penningmängden växer – precis som penningmängden ute i världen – exponentiellt. Precis som diagrammet visar har den svenska penningmängden vuxit med 6,8 procent årligen mellan åren 1995 och början på 2017 (slutet på 2016).

En tillväxttakt på runt 7 procent årligen innebär – om vi använder ”72-regeln” – att den svenska penningmängden fördubblas vart 10:e år. Och ”vilken inflation” säger Ingves.

Det gamla talesättet ”den som spar han har” bör kanske moderniseras till;

Den som spar han har… tills Ingves, banken eller Skatteverket tar det som blir kvar

Christoffer Ahnemark

facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More

Om du vill ha aktier med hög utdelning – här är listan

Bolag Direktavkastning
Tele 2 7,1 %
Nordea 6,1 %
Diös Fastigheter 6,1 %
Swedish Match 6,1 %
Swedbank 6,0 %
Telia 5,7 %
Hemfosa 5,6 %
SEB 5,5 %
NP3 Fastigheter 5,2 %
Ratos 5,5%
Betsson 5,1 %
HiQ 5,1 %
Dustin Group 5,0 %
Ericsson 4,8 %
Catella 4,7 %
Enea 4,4 %
Corem Property 4,4 %
Handelsbanken 4,4 %
Axfood 4,4 %
MTG 4,4 %
Acando 4,3 %
Resurs 4,3 %
Kungsleden 4,3 %
Clas Ohlson 4,2 %
Duni 4,1 %
Beijer Alma 4,1 %
Knowit 4,0 %
Peab 4,0 %
Scandic 3,9 %
H&M 3,9 %
Källa: Factset, 16/1 2017. Siffrorna gäller den utdelning som ska beslutas för räkenskapsåret 2016 och som sedan delas ut i vår, 2017.
facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailby feather

Read More